Det har alltid handlat om det
Tåget stänger sina dörrar och förberedder sig för att ta iväg oss från stationen. På väggarna ser jag bara en massa reklamaffischer som finns till för att lura ögat, stimulera ett behov av konsumtion som aldrig blir tillfredställt.
Kallt. En långsam promenad från St: Eriksplans tunnelbana till pendeltåget hjälper skingra tankarna. Staden täcks inte bara av mörker, utan också av moln som syns så långt ögat kan nå. Det blåser i gatorna, ilsken försöker vinden föra med sig all skräp som finns. Skräp och människor förstås.
Vinden för med sig en tidning, jag hinner bara se en glimt av första sidan innan den flyger vidare. Den handlar om Anton Hysén som kom ut från garderoben rätt nyligen. Något stort faktiskt, men det finns mycket annat att tänka på just nu. I väntan på det försenade tåget väljer jag att ta hand om mina prioriteringar.
Prioriteringar, det har allltid handlat om just det. Just nu pågår en process i min hjärna där jag måste välja sakernas ordning; kärlek, plugg, träning och vänner, det har alltid handlat om just det. En process pågår, resultatet lär bli mallen för hur mitt liv kommer se ut den kommande tiden.
